2013... Ett nytt år som just fått navelsträngen klippt.

Det gamla året har lagt sig att dö, eller är det så? Ja det är klart 2012 kommer aldrig tillbaka men allt det förde med sig kommer att leva kvar.

Det var ett år som för mig började med lunginflammation och sjukhus och sen liksom aldrig kom in i rätt takt. Det slutade med två begravningar i tät följd.

När vi satt och pratade efter tolvlaget inatt om vad som varit sämts och bäst under 2012 kom vi alla fram till att det var kanske inte så lätt att välja det sämsta men det var ännu svårare att välja det bästa! För det fanns mycket att välja bland!

Alla konstaterade vi att vi har det i grunden så himla bra!

Jag vet att jag klagat på året som gick...nu slutar jag med det. Jag tittar bakåt en gång till och lägger det tråkiga till handlingarna. Det roliga och underbara lägger jag in i hjärtat och sparar. Vet att jag sagt det förr och jag ska försöka leva mer efter det ( OBS! Inget nyårslöfte) ;

Ingen idé att titta bakåt för det är inte dit vi är på väg!

Jag tänker inte räkna upp allt som var bra 2012, inte heller allt som var mindre bra. Jag vill bara tacka alla underbara nära och kära som är min grund.

En speciell hälsning har jag också till världens underbaraste Lucas. Välkommen till världen! Du ska veta att du har en stor familj!

Till alla vill jag önska ett speciellt, underbart, utmanande 2013!