Jag är en lycklig människa! Inte har jag särskillt mycket pengar men jag är rik på så många andra sätt.

Jag har ett jobb jag trivs med, vänner som är äkta, en familj som står mig nära och framför allt den mest fantastiska kärlek att dela allt detta med!

Hon finns alltid där. Ställer upp på alla mina idéer, accepterar mina intressen och tillåter mig vara den jag är.

Hur många skulle gå med på att mitt hundintresse kostar både tid och pengar? MYCKET tid och pengar...

Igår drog jag iväg till Finland på utställning, ca 90 mil ToR, hotell, anmälningskostnader och hon stannade hemma och tog hand om resten av hundarna plus alla valpar. Inte nog med det...när jag kom hem var taket och väggen i nya trimrummet målat och middagen stog klar på bordet.

Nästa helg åker jag till Stockholm för ännu en utställning. Vem tar hand om hus, hem och hundar?? HON!

Jag vet!! Jag är bortskämd! Men lycklig!

Vi kom i alla fall hem med cert och BIM från Finland så resultatet var det jag hoppats på. Hade varit lite kymigt att komma hem med ett blått plastband. Men det händer det också!

Ha en bra söndag och glöm inte ställa om klockan!  

Idag skiner solen...igen!! Det är 12-15 grader plus i solen och det droppar från taken. Nu kommer nog våren i alla fall.

Tyvärr har vi fortfarande snö så det räcker för att exportera till bättre behövande.....om det finns såna?!

Jag har haft Garbo på trimbordet för att göra henne fin inför utställning i Kemijärvi på lördag.

Hon och jag ska ha lite "quality time". Bara vi, bo på hotell, sova sängen och mysa. Hoppas få träffa flera av mina finska vänner som jag inte sett på ett tag!

HELA 4 anmälda peppar/salt dvärgar, varav 2 kommer från mig. Det blir tufft! Jo faktiskt, för det är en domare som inte ger bort cert i onödan.

Kontraster i anmälningar då det är 43 stycken nästa helg i Stockholm! Vi ska dit också.

Valparna har varit ute för första gången idag! Bara så där fem minuter men dock... Det var spännande med det kalla under fötterna och den där stora lampan som lyste så starkt. Det tog dock inte lång stund innan dom började pillra runt och kolla in vad dom stora hundarna gjorde. Nån hann till och med både kissa och bajsa ute. Duktig vovve!

Behöver jag säga att dom är ljuvliga!!??!!??

Nu ska Garbo i badet, brödet som står på jäsning ska in i ugnen och tvätten ska hängas.

Må gott alla!

Bara en snabb blogg i kväll.

Idag skulle jag ju, som sagt, på Svensk Bilprovning med Pelle pärla. Glad i hågen och väl före bokad tid stegade jag in till den datoriserade incheckningen och knappade in regnumret. Ehhhh.. Texten som kom upp på skärmen var röd, det brukar sällan vara ett gott tecken, och lydde;

Du är tyvärr på fel station. Din tid är bokad på vår station i NORSJÖ!!

Nu var det 10 minuter kvar till min bokade tid och Norsjö ligger 8 mil från Skellefteå så det var bara att se glad ut, åka på jobbet, sätta sig vid datorn och boka en ny tid.

Den här gången kollade jag en extra gång att det blev rätt station!

Shit happens!

Idag har varit en dag som många andra dagar. Ganska vanlig men ganska underbar.

Tvätt, renbäddning hos valparna, matning och rastning av hundar, trimning, Pytt-i-panna till middag, Facebook, telefonsamtal....

Ja men hur kul är det att läsa om för er då?? Näää kanske inte men det är frivilligt!   

Det var det vanliga... det underbara är att kläderna är rena, valparna mår gott, hundarna är nöjda, underbara Isi har fått vårfrisyr, jag är mätt i magen, jag har hunnit byta lite tankar med en del av mina vänner, nya valpspekulanter på gång....

Visst blev helt plötsligt allt det där vanliga väldigt härligt??!!

Varje dag innehåller små guldkorn. Det är bara det att oftast glömmer jag bort att se dom!

För övrigt har jag sju grå guldkorn i köket nu. Dom är bara så härliga. Varje dag som går händer det nya saker med valparna. Dom utforskar sin omgivning, har börjat umgås med resten av hundflocken och busa med varandra.

Bordsskicket är fortfarande nåt dom måste jobba på. Det brukar börja med lite försiktigt slickande och sluta med att dom tävlar om vem som ska ligga mitt i matfatet.

Imorgon ska jag på besiktningen med min älskade Pelle, bilen alltså, så jag hoppas det blir en lika bra dag som idag!   

Carpe Diem!

Sitter på jobbet, klockan  är 03.33 och alla andra sover. Tror jag...

Det är en ganska skön känsla att vara vaken mitt i natten när allt är tyst och lugnt. Tröttheten gör att hjärnan går ner på sparlåga och då infinner sig alla möjliga tankar som man inte har tid för på dagen.

Vilka dom tankarna är har jag inte tänkt räkna upp här.   

Igår fick valparna smaka en blandning av köttfärs och välling för första gången. Det var mer än uppskattat. När dom väl fick smaken i munnen var det full huggning för att komma längst ner i matfatet. Resultatet blev sju stycken kladdiga men lyckliga valpar. Tur att mamma Tess mer än gärna ställde upp på rengöring efteråt.

Det blir bra för Tessan när dom små börjar äta foder så hon får lägga på sig lite mer hull. Hon håller på att vara ganska tunn om midjan nu.

På SSPK´s fullmäktigemöte igår redogjordes för resultaten på Årets hund-lista. För andra året i rad blev Multich Myltans Zuki Jaki årets avelshund. Grattis till alla inblandade!

Nu är det fyra timmar kvar innan jag får åka hem, pussa på valparna och sen sova bort dagen för att orka jobba en natt till.   

Ni som har tänkt vara vakna...hoppas ni får en riktigt fin söndag med vackert väder!

Livet är bra underligt, underbart, fuckat, fint, jobbigt, fantastiskt....

Vi kastas mellan känslomässiga ytterligheter och förväntas hantera allt med jämnmod. Eller i alla fall klara av allt mer eller mindre stående.

Då är det tur att det finns en resurs att ta till...VÄNNER!

Vad vore livet utan dom?! Vännerna som är dom bröder och systrar vi själva väljer.

Dom behöver inte vara många om dom bara är äkta.

Inte heller behöver dom finnas i samma stad eller by som oss för dom finns alltid i hjärtat och tanken.

Vi lär känna dom på dom mest förunderliga sätt. Av en slump, gemensamma intressen eller bara för att våra vägar råkade korsas.

Oräkneliga gånger har jag förblivit stående för att jag haft en vän på var sida som stöttat mig. Jag hoppas att jag kan vara samma stöd för dom vänner som behöver det.

I kväll går mina tankar till en av mina fina vänner som förlorat en av sina vänner. Jag önskar jag kunnat vara i din närhet rent fysiskt men hjärtat och tanken är där!

Ta vara på och var rädd om era vänner! Precis som livet är vänner en skör planta som behöver vårdas.

Ta vara på livet! Vi har det, förmodligen, bara en gång.

"De människor som får ut mest av livet är inte de som lever ett helt sekel, det är de som lever varenda minut"

I dag var en bra dag.

Sovmorgon, lite väl mycket vin igår kanske, Vasaloppet till frukost och töväder!

Äntligen finns det hopp om att all snö ska försvinna, kanske innan Midsommar.

På korta promenaden tappade vi bort en hund. Det är lätt hänt när nio ystra dvärgar springer runt som tokar i finvädret. Ibland är det nån som blir efter, springer före eller fastnar i nåt som tinat fram ur snön.

Den här gången var vi emellertid en hund kort även när vi kom tillbaka på gården. Mira var den som fattades och det var konstigt för hon brukar vara först hem. In med dom andra och ut igen för att slita Mira från, som jag trodde, sitt havruttna "fynd". Men ingen hund trots upprepade visslingar och rop.

Återstog skallgång. Bestående av två personer.

Till slut återfann vi henne på baksidan av en hög plogkant där hon trillat ner i ett hål som bildats runt en tallstamm. Det var bara nosen som stack upp. Gamla hund, vad tänkte du på?!

På eftermiddagen blev det vägning av valparna. Dom växer som dom ska. Dom fick klorna klippta och lite foton tagna. Ögonen är snart helt öppna och dom försöker "stå" på sina vingliga ben.

Dom är så ljuvliga. Tänk att man kan sitta och stirra ner i en låda med sovande valpar och tycka att det är det bästa som finns?!

Ja, ja det är lugnet före stormen. Om två veckor tror man att dom ska riva köket och önskar att dom skulle sova lite mer. Men dom är lika ljuvliga då!

Livet är gott!

Har funderat lite på det här med att vara uppfödare... Varje gång en ny kull föds går man igenom samma kval.   

Ska förlossningen gå bra?? Tycker synd om tiken och ångrar nästan att jag utatt henne för detta! Stor suck av lättnad när valparna ligger trinda och varma i lådan och tiken strålar av moderslycka.

Sen kommer nästa bit. Även om jag skulle vilja så kan ju inte valparna bo kvar här. Det innebär att nya hem ska hittas till dom där små liven.

Eftersom dom alla är en liten bit av mitt hjärta duger det ju inte med första bästa. Med tanke på att det är ett antal av mina valpar som flyttat till nya hem kan man ju undra om det finns så mycket kvar av mitt hjärta.

Första gången man träffar en presumtiv valpköpare ska man bedöma om denna människa ska få förtroendet att förvalta denna bit av mitt hjärta. Undet åren har jag haft turen att träffa så många fina människor som inget annat önskat än att ge en valp ett nytt fantastiskt hem.   Dom flesta, med få undantag, har varit väldigt bra valpköpare.

Så ibland kommer det en spekulant som har det där lilla extra. Som bara känns SÅ rätt. Påläst, planerad, genomtänkt. Allt bara faller så där extra på plats. Man önskar nästan att man skulle kunna klona dom.

Idag hade jag en sån upplevelse.   På rekommendation från en uppfödarkollega (TACK!!) kom denna familj på besök och jag hade utan tvekan anförtrott dom flera bitar av hjärtat.

I övrigt mår valparna bara bra. Ögonen börjar öppnas och dom växer så det knakar.

Nästa projekt med bakningen är på G! Levain bakad på vildjäst! Ja, ja, ja, jag vet att jag är tokig men det är så kul! Nästan lika spännande som en ny planerad avelskombination. VAD ska det bli!!??

Det får vi se i morgon   

Den som väntar på något gott....väntar oftast för länge!